Behag

”Får man inte den man älskar, får man älska den man får.” Det är ett talesätt, sa min mormor, när hon berättade en historia om någons olyckliga kärlek. Jag rös. Vilket hemskt talesätt!

Kanske är det därför jag inte tystar min dotter när hon skriker ut sitt missbehag. Bara skrik, ler jag, och kramar henne. Tids nog kommer andra att tala om för dig hur du ska behaga. Då hoppas jag att du stärkt ditt självförtroende så pass att du aldrig skulle nöja dig med att finnas till för andras behag. Inte klä dig – eller klä av dig – för att behaga någon annan. Bara för att behaga dig själv. Inte vara objekt – var subjekt. I din egen värld.

Nej, hellre älska sig själv och de som finns runt omkring en, i stället för att gå och sukta efter något som kanske inte finns. Glöm drömprinsen, tills du träffar honom. Då vet du. En drömprins måste ju vara någon som ser dig, någon som bryr sig om att du existerar, någon som är intresserad av vem du är, vad du har för tankar och funderingar, vad som gör dig glad och lycklig. Till dess, var prinsessa i ditt eget liv.

Undrar om de här svanarna struntar i vad andra tycker och badar bara för att de vill det. Trots att det är vinter och kallt. Vackra är de i alla fall. Och de bryr sig inte ett dugg om mig uppe på strandkanten. Jag tror att det är svanprinsessor som inte kan bry sig mindre om något än att njuta av sin simstund där i solskenet.