Vikten av en bok i taget

Foto av BlueAlgae

Jag älskar en man som också älskar böcker. Han läser böcker en i taget. Ordning och reda. Hur dålig han än tycker att en bok är så läser han den klart. Från pärm till pärm.

Så gjorde jag också - ett tag. För när jag var tio år gjorde jag misstaget att på skolbiblioteket välja en, för mig, urtråkig bok. Bänkboksstunden byttes från njutning till ångest. "Åh, nej! Inte den tråkiga boken! Jag måste få byta den! För egentligen älskar jag ju stunden med bänkbok. Men inte med den där - den urtrista klumpen! Vad ska jag göra?"

Jag frågade läraren. "Nej! Försök igen. Den är nog bra om du bara ger den en chans." "Snälla?!" "Nej, har man valt en bänkbok måste man läsa den klart. Och sedan lämna in en skriftlig recension." Med tårar i ögonen bönade jag och bad. "Ja, ja. Den här gången då. Om du är alldeles säker. Men inte fler gånger! Lovar du det?"

Jag lovade. Och höll. Tills jag skulle läsa århundradets klassiker - många år senare. Då fuskade jag. Bläddrade genom. Snabbläste - så som jag faktiskt lärt mig på en kurs. Så där! Så var den läst. På sätt och vis. Inte för att jag minns så mycket. Ryssland. Vinter. Slädfärd. Var det inte ett mord också? Hm! Jag får nog läsa den igen.