26 augusti 2006

Ljuga eller skoja?

Vem är det som går på fotosafari i min trädgård? Kanske är det jag - kanske är det en spion?

I den pågående valdebatten har vi fått höra om hur någon i ett politiskt parti försökte få hemlig information om andra partiers valaffischer. Jag undrar vad hon tänkte göra med den informationen. Skulle hon göra affischer för det egna partier och hade idétorka? Undrar vad det var för hemlig information hon ville komma över? Och vad var det man hade att dölja hos det utsatta partiet? De har nog inte satt upp sina valaffischer ännu, för inte har väl någon brustit ut i jubel över hur innovativa årets valaffischer är?

Upprördheten gäller väl att hon ringde dit och ljög. Det får man ju inte göra som politiker - väl? Och som kristen dessutom! Eller hade hon ljugit om det också?

Själv försöker jag för min 4-åring förklara skillnaden mellan att ljuga och att skoja. "Nej, man får inte ljuga." "Ja, om du säger att du har varit ute och åkt luftballong i dag så ljuger du, för det har du ju inte." "Jaså, skojade du bara?" "Jo, man får skoja." "Vad som är skillnad mellan att ljuga och att skoja? Ähm, det är väl att man skrattar när man skojar. Tror jag..."

Undrar om den politiskt engagerade kvinnan skrattade i telefon?

1 kommentar:

Elisabet sa...

Jag var en hejare på att skoja när jag var liten.

Ibland är jag det ännu.

Att filuras.

Sånt tycker jag fortfarande är roligt.