De här druvorna ser kanske inte så imponerande ut. Men om man vet att den här vinrankan för två år sedan dödförklarades, är det ganska förunderligt. Vilken väx(t)kraft! Den försöker till och med att ta sig uppför trappan.
Man kanske kan tro att om man har en gammal vinranka så berättar man först i god tid för den att man har tänkt att den ska flytta lite - för fasaden den står och lutar sig mot behöver renoveras. Sedan flyttar man den kärleksfullt och inlindat till sin nya boning. Men så gick det inte till. Bryskt lyftes den upp, lades att vila lite grann på gräsmattan (några dagar, faktiskt). Efter det grävdes den ner i söder, mot solen till, och vattnades lite.
Med den behandlingen tänkte jag - och absolut de som anser sig kunna det där med vinrankor - att den är död. Vi får se, sa jag, för jag ville inte plocka bort de till synes döda grenarna. Och se! Nu växer det druvor - och grenar som vill ta sig inomhus när hösten kom för tidigt och knackade på dörren. Det var nog mer "jävlar anamma" från rankans sida än kärleksfull behandling från trädgårds(o)mästaren.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar