När någon frågar mig "Hur är det?" så svarar jag genast "Bra!". Och så kan vi fortsätta prata om det vi känner är viktigt. Ibland funderar jag efteråt. "Undrar vad hon menade egentligen? Menade hon hur det är med min hälsa? Eller hur det är med mitt jobb? Eller tänkte hon på familjen?" Ibland ler jag lite åt tanken på att verkligen berätta hur det är. Vilken chock det skulle bli för somliga om man började en lång utläggning om hälsa, jobb, familj, hem, vänner, relationer. Tanken är rolig. Speciellt när den som frågar inte ens har tid att höra en svara "Bra!", utan börjar nästa mening genast. Då är jag säker på att "Hur är det?" inte är något annat än en förlängning på "Hej!". Och hade jag bara orkat, eller vågat, så skulle jag då börja en lång utläggning om "hur det är". Fast egentligen borde jag kanske fråga "Med vad då?"
Slänger jag aldrig själv omkring med frasen "Hur är det?" Jo, det gör jag. Vad menar jag då? Jag undrar nog faktiskt hur livet är just nu för den jag pratar med. Och om denna person delar med sig lite av det, så känner jag att vi betyder något för varandra och att jag just fått ta del av en liten bit av någons värld.
3 kommentarer:
Heisann. Ja, jeg bodde i USA en gang, og ble like paff hver gang de spurte "how are you?" når jeg kom inn i en butikk. Jeg svarte "Good!" Men etterhvert lærte jeg meg at jeg også skulle spørre tilbake ....."and how are you?" Litt for mye, synes jeg.
Min Danske venninne spør alltid: " Hva laver du", og jeg svarer alltid "neiii...akurat nå lager jeg ingenting, men jeg strikket på noe i går" ikke sant? Hun vil jo bare spørr hvordan jeg har det!
Koselig blogg du har, og fint navn. Hadde tenkt på det til datteren min, men hun ble hetende Sophia, som er like fint!
Ha en god dag!
Her i Norge iallefall tycker jag frasen "hvordan har du det" ofte blir brukt som ett ledd i en samtale. Tror ikke alle tenker når de spørr om det, frasen glir nok mest ut automatisk. Hvis man da sier man ikke har det bra, blir oftes den som spørr veldig så "sjokkert", så det blir jo til at man sier, takk bare bra.
Sylvia: Hej och välkommen till min lilla fyr! Roligt att du gillar den. Ja, visst blir man lite förvånad av språk- och kulturskillnader. Har aldrig tänkt på det där med danskan, fast jag bor nära Danmark. Jag gör nog som du, svarar vad jag gör. Ingen har någonsin sagt något om det, de tycker väl bara att jag är en tokig svenska :)
Julie: Jag tycker just ofta som du, att jag vill inte känna mig besvärlig och "chockera" någon, så jag svarar bara "Bra!" eller "Äsch, jag har influensa, men annars mår jag bra!"
Skicka en kommentar