Åh, denna lycka att lära sig cykla! Plötsligt sitter det där. Man kan hålla balansen utan hjälp. Och då vill man bara cykla, cykla och cykla igen.För mig har det suttit i resten av livet. Nu när våren har kommit blir det ännu härligare.
Cykla, cykla, cykla. Vila benen lite. Cykla, cykla, cykla!
2 kommentarer:
Ååå, du är inte ensam! Jag gillar också att cykla.Jättemycket. Funderade starkt på att cykla hem från stan, 17 km, idag, men det blev inte så, försov mig och hann inte få med cykeln,men i morgon...
Det är sonen som nyss har lärt sig cykla - och plötsligt minns jag det ögonblick då jag för första gången cyklade själv. En solig vårkväll. Tänk att vissa ögonblick är magiska :)
Skicka en kommentar