30 oktober 2006

Ljudbok

Ibland är det en ren fröjd att plocka, dammtorka, vika och stryka tvätt. När jag står där i lugn och ro - och någon som är riktigt bra på att läsa högt berättar en historia för mig. Så jag lånar ofta ljudböcker på biblioteket. Alldeles nyligen lyssnade jag klart på Henning Mankells "Tea-Bag". Jag önskar att fler personer i vårt land läste eller lyssnade på den romanen. Så mycket jag inte tänkt på när det gäller människor på flykt. Flyktingar. Vad det kan innebära att ständigt vara på flykt.

4 kommentarer:

Elisabet sa...

Av någon anledning har jag haft svårt att koncentrera mig på ljudböcker .., det börjar bra, sen tappar jag bort mig.
Kanske skulle jag testa igen?

Elisabet sa...

Av någon anledning har jag haft svårt att koncentrera mig på ljudböcker .., det börjar bra, sen tappar jag bort mig.
Kanske skulle jag testa igen?

Elisabet sa...

Ojdå. Kära nån.

Celia sa...

Ja, jag blir ju glad av kommentarer ;) Om ljudböcker så håller jag med om att man lätt kan tappa bort sig. Det är som att meditera. Aldrig har så mycket tankar farit runt i huvudet på mig som när jag ska försöka få det tomt...